välkommen till netts bloggsida

I helgen var det kyligt, ymnigt snöfall och en gnutta sol som bröt emellan molnen. Temperatur på -10 grader och sura miner här hemma. Snödropparna som slagit  ut förra veckan påminde oss att värmen och ljuset var på väg men ack  vintern hade ett ordentligt grepp om skåneland. Så i Söndags kom det milda vädret och hipphopp uppstod snödropparna igen. Idag, äntligen, kände jag mig som en rosenknopp när jag gick hem från arbetet i strålande solsken. Längtan efter kjolar, snygga skor, vackert böljande hår, en vältränad kropp och något annat än en tråkigt vinterjacka blev plötsligt oumbärligt värkande stor.  Insåg snabbt att kroppen får jag arbeta med på gymmet, den kanske inte kan bli vältränad men helt ok för åldern. Håret? ett annat liv kanske, kläder och snygga skor får jag nog vänta med ett tag till. Om en vecka skall Dan och jag på Metallicakonsert  i Stockholm med goda vänner och hotellnatt, om två veckor till åker jag iväg till Stockholm igen på personalresa. Det gäller att hålla hårt i Visa-kortet nu eftersom jag i samband med personalresan har bokat in hotellvistelse med goa vännen Pernilla ifrån Sundsvall. Hur underbart är det inte att bo på hotell och få äta Frukost. Vad är det med oss kvinnor och frukost på hotell? Känner män likadant för frukosten? Eller är det bara jag som känner så? I alla fall jag läntar efter att få mysa, fnissa, äta gott och bara vara tillsammans med min allraste bästaste vän. Det är quality time.


När man tycker att man inte har tid, är det rätt tid att koppla av

vårkramar

vaknade redan vid 07.30, vår älskade koltrast satt och kvittrade i enen, där han har sin bostad, precis utanför sovrumsfönstret. Varje morgon när jag vaknar och drar ifrån gardinerna blir Koltrasten jätteglad och så gör han mig sällskap ut på toaletten, springer runder  (skånskt uttryck) på fönsterbläcket. I alla fall, för att återgå till Söndagsmorgonen, jag tog en sväng till Challes rum eftersom han hade hög feber igår kväll. Stackaren låg vaken och hade väldigt ont i hals, kropp och var fortfarande stekhet. Fixade lite dryck och medikament för att han skulle kunna sova en liten stund till. Från och med början av december och till februari har jag gått ifrån halsfluss till virus till influensa, resten av min familj har inte blivit sjuka förrän nu.. Att vara på jobbet har varit arbetsamt, när jag varit frisk har någon annan varit sjuk och alla har varit helt utsletna. Nu har jag äntligen börjat få tillbaka krafterna så nu är Viljan att vara frisk omättlig. Nu lever jag med förhoppningen och mantra såsom : jag är frisk som en nötkärna. Förhoppningsvis är Challe snart frisk igen, må ingen ge tappt.
Förra veckan var även den intensiv så när chefen bokat in oss på jubileumsfest hos våra kollegor i Kristianstad och funny föreläsning på Torsdagen så suckade vi bara..vi är så trötta....vi orkar inte...men..Bussen gick 17.00, på bussen hade vi lekar, vin och helt plötsligt var vi på G allihopa. Efter två timmars bussfärd med skratt, hyss, sång och vin var det ett glatt gäng som inträdde i festlokalen, vi var nog över hundra stycken sammanlagt som var där. Vi fick varmt välkomnande, god mat, cava/vin och en underbart rolig föreläsning av Kerstin Bäck. För er som undrar vem det är kan jag berätta att hon var hälsohemschef i filmen Hälsoresan (Lasse Åberg). Jag skrattade så mycket ibland att jag tappade andan, alla tjöt av skratt. Det är så underbart att få skratta sådär som man gjorde när man var liten/ung, herregud, va bra man mår sedan.  Att arbeta på Fredagen var lite tungt men vi fortsatte skratta över allt som blev sagt och gjort, Fredagskvällen avslutades med en skön och lugn familjekväll. 
Lördagen var vi bjudna till Petter och Caroline på middag. Kevin och deras två barn Anton och Emelie hade filmkvällsmys hemma hos oss och Challe låg nedbäddad i sin säng. Trots att han, Challe alltså, är så stor så började jag att säga till Dan att vi måste nog vara hemma, han är ju jättesjuk. Både Dan och Kevin började genast protestera och jag fick höra av min "lille" son att: herregud,mamma, jag är ju hemma, jag pysslar om honom. Va fint och underbart det är med stora barn. Det blev en underbart trevlig kväll med  god mat, vin och mycket prat, prat, prat å skratt, skratt, skratt. En sån där positiv orkaminnestanke som man kan ta till då och då vid tunga dagar.

The positiv thinker sees the invisible, feels the intangible, and achieves the impossible        Benjamin Franklin

Home

Where the people who love you live

Det är nu som livet är mitt 
Jag har fått en stund här på jorden 
Och min längtan har fört mig hit 
Det jag saknat och det jag fått 

Det är ändå vägen jag valt 
Min förtröstan långt bortom orden 
Som har visat en liten bit 
Av den himmel jag aldrig nått 

Jag vill känna att jag lever 
All den tid jag har 
Ska jag leva som jag vill 
Jag vill känna att jag lever 
Veta att jag räcker till 

Jag har aldrig glömt vem jag var 
Jag har bara låtit det sova 
Kanske hade jag inget val 
Bara viljan att finnas kvar 

Jag vill leva lycklig för att jag är jag 
Kunna vara stark och fri 
Se hur natten går mot dag 
Jag är här och mitt liv är bara mitt 
Och den himmel jag trodde fanns 
Ska jag hitta där nånstans 

Jag vill känna att jag levt mitt liv 
http://se.youtube.com/watch?v=-Hs9ck1aal8

kram