nej, nu händer det igen...

jag vill ha, vill ha..snälla tomten ;)image22image23image24image25image26 
Ja, som ni förstår har jag halkat ned i konsumtionsträsket igen! Råkade tyvärr se på Leilas jul,helt underbart, men då vill man ju ha alla dessa vackra kökssaker.  Tyvärr så kostar det också... Nu håller vi på att beställa vitvaror till köket och Dan är helt insnöad på Smeg..kyl..spis...fläkt...Får välan se vad det månde bliva, dyrt är det så det kanske blir en liten...ishållare till slut!
Nu börjar det hända saker i huset, vi har målat sovrummet (vitt/vitt) och Kevins rum (Svart/svart) och det kommer att bli så fint! Jag har ej kunnat ta några bilder, när vi var i huset sist hade jag kameran med men, som vanligt, hade batterierna tagit slut! inte första gången. Återkommer med bilder i veckan, skall nu vidare till engelskaträsket (läsa förhandling, ledarskap,social konstruktion) för nästa vecka har vi tenta igen. Jippykajej!

juleljus i julehus, snart är det jul

tomten, om jag varit tillräckligt snäll så är rött, rosa, limegrönt min favvofärg

Pane, amore e fantasia... l'arte della semplicitá

som betyder: bröd, kärlek, fantasi ...enkelhetens konst!

Vi hade, Dan och jag, en underbar helg med besök på Casa Nostra, en helt underbar restaurang med italiensk mat! Dessa italienare, de kan skapa de ;) Alla (nästan) Innebandyföräldrar, helgo grupp, i alla fall 13 av oss gick dit och njöt. Jag och min namne åt fisk nånting... , Dan käkade oxfilé nånting...
På bordet stod det fyra fina flaskor olivolja, två olika sorter bl a Olio extre vergine. Man fick ta lite av oljan plus lite salt och doppa brödet som den ursöta tjejen serverade oss. Jag tror faktiskt de var tre stycken som serverade oss! varav en var kille men jag kan inte svära på det eftersom jag var berusad av alla upplevelser (vinet slog till lite senare)! Bara det var mysigt, med oljan och brödet alltså! 
Några började med antipasti (förrätt) sedan gick vi vidare till varmrätt. Vi avslutade med dolci e Liquori  (efterrätt)  Fy farao, jag måste absolut gå en italiens språkkurs! Bara att uttala orden blir man ju hungrig: 
Peperoncini, Risotto con salsiccia, Limoncello (det ska jag göra till Jul) citronlikör för damer ;)
gjord på 95%,  sprit, hehe, å en jäkla massa citroner + ett paket socker ;)
Carpaccio di bresaola (rått tunt skivat oxkött, parmesan och rucola), alltså bara så gott så man bara dööör!
Caciocavallo (getost rätt och slätt) som på engelska översätts till Cheese on horseback!  Vem fasiken vill beställa Cheese on horseback, tacka vet jag italienska!
Jag hoppas att det vattnar sig i munnen på er nu för det gör det för mig. Jag kommer deffinitivt att laga massor av italiensk mat, det är så underbart att stå i köket o säga: räck mig peperoncini amore;) Dan får baka  Focaccia, pannkaka och focaccia är hans specialiteer, så Amore blir det deffinitivt i helgen.
Dessutom som grädde på pannkakan slår man till med ett gott rött itialienskt vin såsom Melini La Selvanella Chianti Classico Riserva (vacker va;) Jag är nu helt lost, lost in itialianworld!
Återkommer en annan dag när jag ser lite nyktrare på tillvaron, kanske är det nerverna som spökar nu igen eftersom det snart är tenta.. åter till psykologin...

kram på er alla vänner





idealet för vår drömpartner ser olika ut i landet.
Den viktigaste egenskapen är förmågan att få den andre att
skratta. De enda som tycker annorlunda är män i Norrbotten.
För dem är det viktigare att partnern städar och diskar efter sig.

apropå ålderskris


Det är ju förjädrigt det här med spänsten, va f-n ska man göra! Inte ens klänyporna hjälper längre, allt ramlar ner hur man än drar in/suger upp! Har slutat med att gå rakt fram numera utan glider sakta sidledes fram! Har starkt funderat på att sluta med såna dumheter och gå en kurs: Hjälp med att hantera sina åldersförändringar.
Som student i Lund drabbas jag ofta av det här framför spegeln på toa (försöker att undvika besöken): Va, hur gick det här till?
Vem kom på att det skulle finnas speglar där? Säkert en man! Helt övertygad om det, för kvinnor har väl aldrig haft behov av speglar ;)
Nä allvarligt talat så är det emellanåt konstigt, en konstig känsla! Man är ju precis lika löjlig inuti varför ser man inte likadan ut på utsidan då?

Nu undrar ni säkert, vad i hela fridens dagar pratar hon om och varför!? Ja, det kan man ju undra? Det undrar jag själv över ,men, man kan väl säga så här att diskussionen började på facebook med en av  mina allra käraste vänner! Vi pratade i stort om hur kroppsorganen försämras förändras efter tidens tand! Snart är det bara att byta ut hela kittet! Kan inte läsa med glasögonen längre, what!?, utan kommer på mig att jag styr upp dem i pannan var jag nu sitter o läser (tåget osv)! Jag bara undrar, hur kul ser inte det ut! Går med eviga pannavtryck, det är inte så lätt att få dom att sitta fast där. Tips: rynka pannan fastän det kanske innebär att du ser bister ut men då är det ju ingen som vågar kommentera det heller!
Än så länge är det bara dom problemen, va vilka problem kanske ni tycker, men jag lovar det är otroligt yrsligt! På/av, På/av, På/av, Av/på, javisst till slut har man glömt om dom skall på eller av och skiter i det hela vilket resulterar att man inte ser nåt! - Åh, hej ledsen men jag såg inte dig i dimman! Känns som man evigt hamnat i ett ginsällskap el dyl! Låt det ske ett mirakel: Jag kan se igen!
Det har faktiskt hänt att jag trott att jag kan se igen: en söndag efter att vi varit på en mkt blöt fest vaknade jag upp och såg allt solklart. Först trodde jag att jag äntligen kommit till den punkten i mitt liv då allt är fulländat! At last! Men efter 2 koppar kaffe och en stund vid tidningen började jag ana ugglor i mossen! Tittade i linsdosan: inga linser där! Livsgåtan var löst, jag hade glömt att ta av mig linserna när jag kom hem! Det var väldigt bekvämt i sisådär 2-3 tim sen återgick allt till det vanliga igen;)

Men herregud, nu får jag sluta svamla på detta sätt! kanske är det en försenad 40-års kris, en för tidig 50-årskris eller så är det nåt annat! Jag är i alla fall medveten om det! Lovar!

puss o kram i ljumsken (svårt att hitta rätt;)

oj va länge sedan

jag skrev något...sorry men det har varit lite för mycket nu!

I förra veckan åkte vi upp till Stockholm för att delta i Daniels medaljutdelning. Han har äntligen kommit hem från Afghanistan och kommer troligtvis att vara hemma ett "tag"!? Man vet aldrig vad de unga får för sig! I alla fall såg han väldigt nöjd ut, vältränad, frisk, glad och hans småbröder var överförtjusta i att få vara med storebror. De fick äran att följa med honom att lämna in saker (div skor/lakan/kläder) till förrådet och städa undan på luckan ;) Dessutom fick de och vi träffa hans jättetrevliga kompisar som han nu delat "barack" med i 7 månader. Baracken var väl ungefär 10 kvm så ni kan förstå att de nu har separationsångest! I alla fall var det en tung sten som föll från mitt hjärta att äntligen se min son på hemmaplan!
I samband med att vi åkte upp passade vi på att få lite input hos Madde och Ricco på Adelsö. Helt underbart, de bor så vackert! Vi babblade på/åt god mat/drack rödvin/bastade/njöt av utsikten från deras vackra köksfönster osv...synd bara att tiden går så fort när man har det underbart trevligt!
Tillbaka i verkligheten igen: renovering av hus, läsa trevliga engelska böcker, läxläsning med barnen. Ser verkligen framemot en trevlig och skön jul med många mystillfällen!

var rädda om Er alla/hörs snart igen

Ps: kommer strax bilder på husrenoveringen igen ;)

RSS 2.0